Mera frågor och svar

Oj vad roligt att så många vågar fråga trots att det är ett allvarligt och sorgligt ämne.

kan du få barn fortfarande?
Det hoppas jag verkligen innerligt. Det skulle vara min största sorg i livet om jag pga denna sjukdom inte kunde få biologiska barn. Men enligt min terapeut borde det inte vara ett problem. Jag får bara hoppas.

minns du tankar kring mat före din sjukdom nu och kunde du komma ihåg dem då du mådde som sämst?
Jag har glömt ganska mycket, men vissa saker kan jag minnas och det är fint. När jag mådde som sämst ville jag nog inte ens tänka de tankarna. Jag hade ingen uppfattning om något annat än de dåliga tankarna då.

vet du vad som ligger bakom ditt insjuknande?
Ja, jag vet vad som ligger bakom insjuknandet.

vet du personer kring dig som också lider av en ätstörning och hur har det påverkt dig? Skulle du önska att du inte visste?
Jag vet en hel hög med personer som lider av ätstörningar. Flera, flera stycken som har tagit kontakt med mig och som inte tagit kontakt med mig, men som jag ändå vet. För mig som själv lidigt av en ätstörning är det väldigt lätt att se om någon annan har en ätstörning. Det är nästan en barnlek för mig.
Det är inte alls bra att umgås med andra sjuka, det är en av de värsta saker man kan göra. Jag har umgåtts en hel del med andra sjuka och vi vet nog alla inblandade att det har varit väldigt dåligt för oss. Så sluta umgås, snälla människor! Umgås med dem som får dej att må bra istället! Jag vet att det kan vara lockande att umgås med någon som man har något gemensamt med och som man kan prata med, men det är ett stort misstag. Så sluta med det! Ännu är det jobbigt för mig att umgås med sjuka flickor, det går bättre, men är absolut en utmaning.

tycker du det är svårt att umgås med kompisar, sådär med tanke på ätande, att är du liksom nervös om du "måste" äta något som du inte vill eller om andra typ äter mindre än du?
Tidigare var det ett stort problem och under en lång tid var jag ganska mycket för mig själv. Men idag är det inget större problem.

vad är ditt bmi?
Det har ingen glädje av att veta. Varken jag eller någon annan.

hur reagerade dina kompisar?
Olika. Vissa har jag helt tappat kontakten med, vissa har jag blivit tightare med. Men många har gett mig oersättligt stöd och jag har kunnat prata ledigt om sjukdomen.

kan du lägga upp din matlista?


Frukost: 1½ dl gröt/flingor eller 3 msk mysli eller 1 bröd med pålägg. + 2 dl mjölk

Lunch: 2 dl ris/pasta eller 2 potatisar, 100g kött (Alternativt 2 dl lådmat eller 3 dl soppa.), sallad, ett bröd med 2 skivor ost/skinka + 2 dl mjölk.

Mellanmål: 1 yoghurt + 1 frukt/2 kex eller en glass/bakverk

Middag: samma som lunch.

Kvällsmål: 1 smörgås med polägg eller 2 dl flingor/gröt eller 4 msk mysli. +ett glas juice

Detta är ungefär som min lista ser ut nu. Målen äts med ca 3 timmar mellanrum och dessutom ska jag dricka åtminstone ½ liter vätska utöver det som står på listan.

hur fick du då din vikt att gå upp om du själv äter enligt en matlista och du sade ju att man inte går upp av sånt? måste du äta mycket utöver då och hur mycket och vad och hur ofta?
Listan var i början mindre så att jag inte skulle bli chockad och så att jag skulle märka att jag inte gick upp i vikt. Sedan ökades den och sakta med säkert går man såklart upp till sin biologiska vikt, men aldrig mer än det. Jag märkte inte ens min viktökning destomera. Jag kan bara anta att jag gick upp i vikt. Men nu när jag är som just jag ska vara så ökar inte min vikt överhuvudtaget. Vad jag än äter.

i vilken takt gick du upp i vikt?

Ingen aning. Men jag gissar på långsamt, men i jämn takt.

hur går det med din nya terapeut, du bytte ju?
Det går helt okej, från och till. Vissa dagar känner jag att jag skulle vilja säga så mycket, men att jag inte kan, medan andra dagar känns mycket bättre. Det är mycket annorlunda.

när din gamla terapeut kommer från mammaledigt så skall du liksom byta tillbaka eller hur blir det?

Jag hoppas på det. Jag vet ju inte säkert hur det blir, eller när hon kommer tillbaka. Men jag skulle väldigt gärna prata med henne igen. Väldigt gärna.

Kommentarer
Postat av: Anonym

Linn är underbar <3 h. sara

2011-01-11 @ 19:13:44
Postat av: hej

Försökte du dölja din sjukdom, och isåfall hur länge tog det för dina närmaste att märka att nåt var fel?



Ps. du e supermodi o ja önskar att ja sku kunna prata lika öppet nån da:)

2011-01-11 @ 19:47:21
Postat av: .

jag lider själv också av depression och har märkt att alla möjliga listor hjälpper mig, lite som dina matlistor. skriver tex listor om alla skolarbeten jag måste göra, things to do,finaste kläderna etc. har du gjort något liknande?

2011-01-12 @ 16:23:45
Postat av: ledsen

sitter för tillfället och tänker på påsen nötter som jag just ätit och ångesten håller mig vaken. vet att jag borde äta morgonmål imorgon för att hålla måltiderna jämna men det är svårt. äter eller är utan att äta. har du några tips vad man sku kunna göra för att få tankarna till nåt annat? en röst säger till mig att bara gå och sova och skita i nötterna men den andra skriker hur mycket kcal jag har i mig och hur jag ska fixa situationen. Den senare rösten lämnar mig aldrig i fred..

2011-11-02 @ 23:57:13

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0